På schemat stod det "spår".
I tisdags så lade jag viltspår, ett kort pass, med bloduppehåll på ca 5-7 meter. Ville hade bråttom så han rusade igenom passet och det orsakade min stress av Villes farthet men också för att jag inte kunde stanna och ta undan snitslarna enligt mig, men egentligen kunde jag lätt göra det. Det gjorde inget, för att Ville jobbade bra och var glad när han hittade klöven. Jag vet inte om spåret var för lätt på denna här gång...
Idag på förrmiddagen var jag och Ville med och grillade lite korvar. Det blev över med korv, totalt tre stycken. Mamma förslog att jag kunde göra ett spårpass av dem när vi ändå inte äter dem på ett tag. Vilken bra ideé tänkte jag. Och så vips var jag i skogen och lagt ner spåret med tre 90° s vinklar.
Spåret var två timmar gammal och det var svårt för Ville att spåra idag. Han jobbade lugnt och jätte nogrannt, dvs nosade runt, tillbaka och sen fortsätter han framåt. Han hittade i alla fall korvarna till slut och han fick mumsa på dem som belöningen. :)
0 kommentar(er)
